Ja Emelie kan du tänka dig att ett år har gått exsagt sen vi tog studenten. Sen när vi stod där uppe på vita bergen och hade vårt champanie frukost. Sen när du fassna i hissen vilket va mindre kul. Sen när jag fick mitt stependium i teatern och Sen när sandra stod och höll slut talet framför alla studenter. När alla trängde ut ur den lilla dörren och skrek alt vad dom hade och vi sprang för att hitta våra släktingar. Den friheten man känner i just den studen är obeskrivlig. Ingenting är omöjligt.
Vi skrek ut över hela stan hur j*vla bra vi va. Bada i fontänen och dunka musik för hela stan.
Inget kunde förstöra ens dag livet va underbart.
Man hade ingen anning vad livet utanför skolan innebar. Eller vad man skulle göra efter sommarens slut. Man viste inte hur den hårda världen såg ut. Hur elaka chefer kan vara hur svårt det egenkligen är att få jobb och att man inte kan ta hur lång sovmorgon som helst.
Men just den stunden så strunta man i det.
När jag gick och la mig på kvällen ville jag inte sommna för jag ville inte att dagen skulle ta slut.
Ja tänk att det har gått ett år den vi tog studenten.
Jag skulle iallfall inte tveka en sekund för att få göra det igen.

Härliga minnen från Åsa