Ja alla har vi säkert träffat en hel hög med olika människor som vi varit på dejt med eller  träffat ett tag eller kanske till och med fallit för. Men varför stannar vissa kvar i minnet och andra inte? Är det för att dom utmärkar sig på nått spceigellt sätt? Är det sättet dom tittar på en? Eller vad är det igenkligen som gör att vissa killar/tjejer stannar kvar i minnet?
för vissa stananr ju så bara kvar i minnet och bara går inte att sudda ut hur mycket man än vill. Hur mycket man än försöker att förtränga personen så stannar den kvar. Jag har två stycken killar jag dejtat ett tag som inte vill försvinna ur mitt minne. Så fort jag hör deras namn så känner jag den där känslan i magen och minnerna väcks på nytt till liv. En av dom indianen med ögon som var så blå att man kunde se himlen i dom och vars kyssar fick mig att bli aldeles knäsvag och glömma alt ont här i världen. Honnom kan jag komma på mig själv drömma om. I drömmaran är han prinsen med den vita springaren med dom blå ögonen. Han är prinsen som tar mig upp på dom rosa målnen. Men det är i drömmarna det.
Men värkligheten är inte lika vacker som drömmarna. I värkligheten är han playern som likte med mitt psyke och gav mig falska förhoppingar.

varför får jag den där känslan i magen när jag hör hans och varför drömmer jag fortfarade om honnom? när jag vet hur verkligheten ser ut.
Kan det va för att jag tror att tiden förändrar folk? För det va trotts alt 2 år sen jag träffa honnom sist.



Eller som den andra killen problem killen som jag fortfarde tror att han kommer förändras. Han som bokat dejt med mig minst 4 gånger och sen inte dykt upp. Han som jag vet betyder beskymmer men kan ändå inte låta bli att hoppas. Jag sickar fortfarde sms till honnom på fyllan bara för att jag hoppas att jag ska få se hans leende en gång till.

Varför är det så att man inte ger upp? Varför kan man bara inte glömma och gå vidare?

Ja kära vänner jag har ingen aning.

Amen // Åsa