´Jag är arg. NEJ jag är förbannad.
I går fick jag hem senaste nummret av Vecko Revyn. Och i tidningen fins det en artikel om stureplans profilerna. Som gjorde mig så upprörd. Det är det första offret som berättar med egna ord om hur hon upplevde de hela. Hennes histora fick något i mig att sprika.
Det står i vecko revyn och i många andra tidingar att läkarna slog fast att hon har blivit utsatt för våldtäkt. Tingsrätten slår fast att kvinnas berättelse är trovärdig och at hon genom vis våld har tvingas till samlag. Våldtäkten kan bevisas. Men männen frias. Dom frias. Hon skrek och grät och ändå förstod inte idioterna att hon inte ville. Domstolen säger att hon ville bli slagen och tvingad till sex. Enligt domstolens logik så hade hon ingen rätt till sin egen kropp. Är de så de ska va? Ska vi kvinnor inte ha någon rätt till våran egen kropp. Har vi ingen som hälst rätt att säga till om vad folk får göra med oss?
Och att en av dom dessutom våldtar en kvinna till och frias en gång till är helt sjukt. Hur kan de gå till? En sak till som har fått mig att undra hur domstolen tänker är att  23åringen har startat en hemsida där han och 16andra killar, kallar sig för Hagamännen och uppmanar till våldtäkt på kvinnor. Hur kan domstolen inte fälla honnom? 
 
Inte nog med att hela ens värld går sönder när man blir våldtagen. Att man aldrig mer kommer att kunna lite på människor igen. Att man tänka på den där hämska studen ihela sitt liv och att den kommer att påvärka alt man gör. Man blir sen våldtagen på nytt när man måste stå där hoss läkaren naken och bli synad in på bara skinnet. Och när man måste sitta där och berätta alt om och om igen bara för att man kan ha glömt bort något och för att dom inte tror på vad som har hänt. Hur kan polisen inte tro på en våldtagen kvinna. Tror dom att man hittar på en så hämsk historia bara för att de är kul. Som tur är så har jag personligen inte blivit våldtagen. Och jag hoppas med min gud att jag aldrig blir de.

Men jag kan inte förneka att jag inte har blivit påvärkad av alla våltäkter som jag läser om dagligen. Och tanken på att det fins tusentals till där ute som blivit utsätta för de hämska. men som inte vågar eller orkar almälla för att polisen kan ändå inte göra något. Eller inte vill göra något.  Den tanken gör mig ännu argare.
Vad är de för något samhälle? Där man inte kan gå trygg ute på gatorna? Där vi kvinnor ser alla män som våldtäkts män. Vad är de för samhälle där man inte äns kan lita på dom som ska skydda oss Polisen? Inte äns lagen skyddar oss när vårat liv har rastat samman.

Jag tycker inte att Sverige är ett bra samhälle. För det fins inte lagar som skyddar oss kvinnor när vi blir våldtagna. Det fins inte staff som straffar männen tillräckligt. Dom få män som fällts av domstol har bara högts få sitta några få år. Några få år för något som en kvinna kommer få leva med i hela sitt liv. 
Vist jag skriker att jag älskar Sverige när landslaget gör mål i fotboll. Och soliga sommar dagar när fåglarna kvittrar så tänker jag att jag älskar sverige. Men sverige är inte ett fungerade samhälle. 
Man brukar säga att alla är oskyldiga till motsattsen bevisas. För mig har motsattsen bevisat. Och för mig är dom skylldiga. 

En tanke från Åsa